Bilder och deras innebörd

När vi tittar på en bild skapar vi oss ganska omedelbart en åsikt om den, exempelvis vad gäller motivet eller hur bilden är presenterad. Dessa bilder kan vara allt från fotografier och konstverk till skyltar och reklam. När vi tolkar bilder tillskriver vi dem olika innebörder. Men vad är det egentligen som avgör hur vi tolkar en bild? I kursen Cultural Studies har vi fått lära oss att bilders innebörd och mening skapas genom komplexa sociala processer. Jag tycker det här är jätteintressant och någon som jag inte har reflekterat över i vardagen tidigare. Hoppas ni också tycker att det låter spännande. Häng med så ska jag berätta mer om vilka mekanismer som ligger bakom våra uppfattningar om bilder. Wihooo!...

Avsändaren (upphovsmannen) till en bild har för det mesta en genomtänkt budskap som han eller hon vill förmedla. Dock är det i princip omöjligt för en åskådare att till hundra procent lista ut en avsändares intentioner eftersom en åskådare tolkar en bild utifrån sina egna erfarenheter och associationer. Dessutom påverkas vår uppfattning av bilder av sammanhanget (kontexten) som bilden presenteras i. Och i vilken kontext som en bild presenteras i är något som avsändaren inte kan kontrollera fullt ut. Ett bra exempel som min kursbok tar upp är Times Square i New York, där massvis av reklambilder presenteras, på ett närmast hysteriskt sätt. Uppfattningen av en bild på Times Square påverkas såklart av att den befinner sig i ett sammelsurium av bilder, ljud och andra intryck.

Innebörden hos en bild kan alltså sägas vara ett resultat av interaktionen mellan bild, åskådare och kontext!

Kanske inga revolutionerande nyheter direkt, med saker som absolut tål att tänkas på.

Vi ska inte tro att vi har möjlighet att tolka bilder helt fritt. Vi är i själva verket begränsade av dominerande ideologier. Det är nu det börjar bli riktigt intressant, så häng med!

Det är lättare att blicka bakåt, in i historien, och säga något om hur ideologier har genomsyrat människors tankesätt tidigare.  Dagens ideologier är inte lika lätta att urskilja eftersom vi lever i och med dem varje dag. Det är dessa tankebanor som är det "normala" för oss, även om vi då och då upptäcker brister som i sin tur väcker kritiska röster. Programmet Idol är ett bra exempel för att visa hur ideologier påverkar vår uppfattning och förståelse av bilder. En dominant uppfattning av programmet är att det bygger på idén om att vem som helst, oavsett bakgrund, kan lyckas och bli berömd bara genom personens medfödda talang. Denna tanke återkommer i andra delar av samhället, framförallt i USA, där gängse uppfattning är att vem som helst kan nå hur långt som helst oavsett bakgrund. Ideologier påverkar oss i vår vardag, mer än vad vi tror. Det är därmed inte sagt att dessa idéer inte kritiseras, för det gör de. Det sker exempelvis varje dag i diskussioner runt middagsbord men också inom inom politiken. Poängen med ideologier är dock inte att de styr oss till hundra procent eller att vi skulle vara några slags marionettdockor. Vi är självklar inte tvingade till att tänka och tycka vissa saker, men vi är ständigt påverkade av rådande ideologier, vare sig vi vill eller inte.