Koreansk lunch

I går fick vi en mysig heldag på stan. 13 glada internationella studenter avnjöt en supergod lunch på en koreansk restaurang, vissa åt starkare rätter än andra... Tyvärr glömde jag kameran hemma, så jag kan inte visa hur maten såg ut. Smakupplevelsen var i alla fall starkare än den visuella upplevelsen, haha! Till vår glädje hade restaurangen en (koreansk) karaokemaskin. Efter lunchen gjorde vi även ett besök på den intilliggande koreanska matbutiken där vi inhandlade lite snacks. Sen gav vi oss iväg på en shoppingrunda i stan. Jag lyckades inte använda mina shoppingskills för de andra, men de funkade å andra sidan mycket bra för min egen del... Köpte ett par megautsvängda kostymbyxor på en second hand-butik samt ett fjäderörhänge. Efter det var vi tvungna att fylla på depåerna igen, klockan var dessutom fika-tid. Efter kaffeintaget fortsatte vi shoppa/fönstershoppa. Dagen avslutade vi (bara tre personer kvar) med en öl och lite tjejsnack :). Fredagen blev helt enkelt en toppendag!

Kostymbyxor á la 70-tal

Koreanskt godis

Fine friday

Hör rykten om att det snöar hemma i Svealand, låter mysigt när man inte är där och upplever det själv. Här har vi strålande sol, lätt bris och ca 10 grader Celsius. Dagen till ära ska Ji-Young från Korea ta med oss till en koreansk restaurang och äta lunch, har sett fram emot det hela veckan! Efter det ska vi på shoppingjakt efter vinterboots till lite folk som inte använder vinterskor i sina hemländer. Kul att få nytta av sina shoppingskills :) Efter det har vi planerat att sätta oss ner och ta en öl och umgås lite till. 

I går hade vi halloween-filmkväll i birchen. Vi såg Hocus Pocus från 1993, ska tydligen vara en klassiker. Någon som har sett? Den var hur som helst ok, lite klyschig så klart, men fina kostymer och bra skådespel. Bette Midler tycks alltid vara i toppform.

Onödig information: veckorna här i Kanada räknas från söndag till lördag, i alla kalendrar jag har sett. Vad är grejen med det?

Djurfascination

Fina hästar som vi träffade på Prince Edward Island. Vicky från Österrike gick till och med in i hagen och visade sin "tala med hästar"-konster. Det var imponerande. Hon kunde styra över hästen och bestämma vad den skulle göra, bara sådär, med ett djur hon aldrig har träffat tidigare. Coolt!

2010-10-20

I dag är det fem månader sedan pappa gick bort. Ofattbart att tiden bara fortsätter gå fastän själen står still. Jag kan bara inte förstå att det var fem månader sedan jag såg pappa sist och att den tiden bara kommer växa sig större.

I dag publicerade Länstidningen, Södertäljes lokaltidning, en artikel om pappa i och med den Lex Maria-anmälan som gjorts mot sjukhuset. Förstod inte riktigt vad som skrevs mot slutet, konstigt formulerat. Vi vet att pappa dog på grund av blodproppen i lungan. Saken är att det hade undvikits om han hade fått den blodförtunnande medicinen som läkaren hade ordinerat efter blindtarmsoperationen.  Då hade pappa varit hemma och krattat löv i trädgården vid det här laget. I går tog händelsen även upp i Radio Stockholms lokala nyhetssändning. Det är bra att ärendet belyses så att sjukhuspersonal kan vidta åtgärder för att förhindra att samma sak händer igen. Men jag får en känsla av att personer som innehar maktpositioner är för stolta för att kunna erkänna att de behandlade pappa fel. Vad är det med folk i maktposition och behovet av att hålla sin rygg fri? Tycker mig se att det mönstret återkommer i många samhällsområden.

En himmelsk trappa

Det är så svårt att förstå hur döden skiljer människor åt. Det är svårt att förstå eftersom jag innerligt önskar att pappa inte vore död. Jag vill inte veta av att pappa aldrig mer kommer sätta sin fot innanför dörren hemma. Jag vill inte veta av om pappa kände ångest innan han försvann. Men om man kvävs till medvetslöshet på grund av andningssvårigheter känner man ångest. Jag får ont i bröstet av att tänka på att pappa hade ångest. Jag får andnöd av att tänka på att pappa inte är med oss längre. Syrran och jag får ångest av tanken på att pappas kropp har brunnit upp. Det känns liksom som att vi eldade upp pappa. Tanken på att pappas kropp skulle ha blivit uppäten av maskar är lika vidrig. I helgen kom i alla fall gravstenen på plats, men jag vill inte se hur det ser ut förrän jag är hemma.

Varför kunde inte sjukvården lösa problemet i tid? Bristande handling ledde till att min bror bara fick sexton år med pappa. Jag undrar om läkarna är medvetna om det. Sexton år. Jag vill att det ska finnas en himmel där pappa väntar på oss. Han kanske sitter och tittar ner på oss, med läsglasögonen på näsan. Tänk om det fanns en trappa upp till pappa, så att vi kunde titta till honom då och då. Eller åtminstone skicka upp brev. Som det är nu känner jag mig som Pippi Långstrump när jag pratar med pappa genom ett ål i molnen. Men det känns skönt att vända sig mot himlen när jag vill prata eller skrika till pappa. Vart ska jag annars vända mig?

The Social Network

Filmen var bra. Mer intressant än underhållande. I stora drag handlar den om hur facebook kom till. Sajten var ursprungligen avsedd som ett social nätverk, exklusivt för studenter på Harvard University. Men i takt med intresset växte sajten till ett omåttligt populärt medium för folk över hela världen. Minns en tänkvärd replik som droppades om befolkningen i Bosnien: de har inte vägar men de har facebook. Vad är det med människan som gör att vi så gärna använder facebook? Är det nyfikenheten på andra människor och/eller det exhibitionistiska behovet av att visa upp oss som hägrar? Förutom de ytliga aspekterna av fejan medför sajten även ett bra alternativ för människor att komma i kontakt med andra människor. Exempel som jag nämnt tidigare här på bloggen är demonstrationen på Sergels torg i Stockholm som startade med en facebookgrupp. Ett annat exempel är Kevin som hittade min plånka. Dessa nya användningsområden är dock nya, det ursprungliga syftet -att socialisera i smyg- kvarstår som den huvudsakliga användningen. Men det är ju så roligt, inte sant?

A+

Vilken respons på den rafflande mathistorien, det gillar jag! Har läst och tagit till mig av era kommentarer, men framförallt har jag skrattat!

I dag hade jag mitt sista midterm exam, vilket var i cultural studies. Studiedisciplinen har varit sådär inför testet vilket säkert visar sig på resultatet. Men så länge jag får godkänt är det bra. Fick tillbaka testet i skrivkursen i dag med betyget A+! Det kan inte bli bättre än så. Smilade hela vägen hem. I kväll blir det bio för hela slanten, tror vi ska se en film som heter något i stil med Social Networks, den handlar i alla fall om Facebook. Ska bli intressant!

Dagens höjdpunkt (bättre än A+) var paketet som anlände till mig i dag. Min käraste syster Johanna har skickat världens godaste chokladkaka, två brev och en CD-skiva (Johannas höstblandning vol. 1 2010). Åhhh vad roligt det ska bli att uppdatera sig på syrrans underbara musiksmak. Saknar dig sockertopp!

Mattjuven episod 3

Mattjuven slog till igen under natten till lördag, offret = min lunchsmörgås. I dag satte jag upp en "arg lapp" på kylskåpet. Har inte rapporterat händelsen till min RA än, kyl och frys stängs och kan inte användas i en vecka om det kommer fram att mer mat har stulits.

Till den som stjäl mat:

Smörgåsen du tog från kylen under fredagsnatten var tänkt att vara min lunch under resan till Cape Breton. När jag skulle hämta smörgåsen från kylen på lördagsmorgonen var den borta och kafeterian var stängs så jag kunde inte köpa någon ny. Tack vare dig fick jag ingen lunch eftersom vi satt på en buss hela dagen. Vad tänkte du?

SLUTA STJÄLA FOLKS MAT!!

Cape Breton

I går landade vi på The Mount igen efter helgens utflykt till Cape Breton, norra delen av Nova Scotia. Cape Breton är helt otroligt vackert, jag tappade nästan andan när vi åkte längs kusten och såg branta klippor täckta av brandgul växtlighet. Hösten måste vara bästa tiden att ta sig dit. Resan startade på lördagsmorgonen med intensiv körning, dock med välbehövliga kisspauser. Kisspauser är kända för att vara korta och effektiva men när 50 personer ska göra sina behov tar det sin lilla tid. Förutom kisspauser stannade vi även för en lunchpaus vid kusten. Efter en bra stund i bussen var vi framme vid motellet vi skulle bo på. Standarden var faktiskt överraskande, kan bero på att man har blivit skadad av amerikanska rullar där motell enbart filmas i samband med mord... 

Efter att vi installerat oss på rummen packade vi oss in i bussen igen och for till den förbokade middagsrestaurangen. På vår meny fanns hummer och kalkon att välja på. För min del blev det så klart hummer, det har vi sett fram emot att få smaka sedan vi kom hit (det fiskas mycket hummer i Nova Scotia och de andra delarna av den atlantiska regionen). Måste väl erkänna att det inte blev någon smaksensation, tror det beror på hur hela rätten var upplagd snarare än själva hummern. Till den serverades nämligen kall potatismos, coleslaw och smält smör. Ska man inte tillaga hummer med massa vitlök åtminstone? Well, well, det var kul att prova på! 

Natten kantades av ett slagsmål som uppstod mellan några killar i gruppen. Polisen gjorde ett besök vid tre-tiden. Det var otäckt. Själv låg man och sov lite oskyldigt men väcktes så klart när kaoset bröt ut. Vet inte riktigt vad som utlöste konflikten, men det spelar ingen roll i alla fall - man löser inga konflikter med våld. Söndagen var resans höjdpunkt eftersom vi åkte längs en motorled genom nationalparken. Längs vägen gjorde vi en del stopp för att kunna fota vyerna, men som alltid är det svårt att fota landskap, det blir aldrig riktigt som i verkligheten. I nationalparken är det populärt att campa och vandra eftersom området har ett rikt djur och växtliv. Det är något jag vill göra i framtiden!

Fråga inte vad vi pysslar med...

Vi träffade på ett gäng pensionärer som hade (seriös) picknick i naturen. 

Gubben befinner sig i Lund då och då för att föreläsa i psykologi, coolt!

PEI-foton #2

Fotosession nr två från underbara Prince Edward Island!

Tammy och jag utanför en fyr från 1870-talet. Numera kan turister hyra två inredda rum i fyren. Helgen vi var där hölls ett stort bröllop på ön och några av gästerna skulle spendera natten i fyren.

Tammy klättrat upp i fyrens topp för att njuta av den fantastiska utsikten

Inte varje dag man spatserar på en strand iförd vinterstövlar