Vyn från The Mount

Här, uppe på höjden ovanför skolan träffar man nästan alltid på hjort. I går kväll på väg hem från mataffären träffade vi en hel hord, måste ha varit 6-7 stycken. Eftersom det var skymning upptäckte vi inte horden förrän vi i princip befann oss mitt i den, men de käkade helt oberörda vidare på sitt kvällsmål.

Studiedag!?

Tjingeling! Det blev lite plugg på Starbucks trots den höga ljudnivån. På ena bilden ser ni mig när jag försöker krafsa ner min engelska uppgift: uppsats på 750 ord om "a metaphor for you as a writer". Pernilla plöjer igenom vår kursbok i Cultural Studies. I går var jag förresten på ett möte för internationella studenter på kårpuben. Vi åt pizza och hade lite frågesport med tillhörande priser. Pernilla vann ett pannband och jag en hink! Se nedan. Har pyntat mitt rum en aning, vilket också skymtar på bilden.

Äntligen fredag

Gårdagen kändes riktigt segdragen, har ju alla mina föreläsningar tisdag och torsdag. Förkylningen har förhoppningsvis nått sin peak i dag, för det är sjukt (!) jobbigt att koncentrera sig på lektion med bihålor fulla med skit. Alldeles strax skall Pernilla och jag bege oss till Starbucks och plugga livet ur oss. Känns som att mid-term exams närmar sig i ruskig takt. I morgon ska vi på utflykt med min Birch (huset jag bor i), wihoo. Vi hörs lite senare, tjing!

Brev till mamma

Hej världens bästa mamma!

Nu har jag varit i Halifax i drygt tre veckor. Utan dig och pappa hade jag aldrig varit här. Efter att pappa dog har jag på något sätt, vid vissa tillfällen, börjat öppna mina sinnen. Jag hör, ser och känner saker som jag inte har gjort förut. Jag hoppas att jag kan bli lite bättre på saker som jag inte var så bra på tidigare. Till exempel att lyssna på andra, känna tacksamhet och ge uppskattning. Därför vill jag ge dig uppskattning just nu. Utan dig som inspirationskälla hade jag inte strävat efter att alltid utvecklas, lära mig nya saker och bli bättre. Utan dig som mamma och utan pappa som pappa hade jag inte varit så trygg i mig själv som jag är i dag. Utan den tryggheten hade jag kanske inte klarat av att vara här i Halifax till exempel. När saker och ting känns jobbigt skall jag inte ge upp, när saker och ting känns bra ska jag känna tacksamhet. Men framför allt ska jag njuta. Vad vore livet utan njutning? Varje gång jag är på Starbucks så tänker jag på dig. Då njuter jag lite extra av det jag köpt. Om jag dricker öl så tänker jag på pappa och njuter lite extra. Det är som om jag njuter åt er också.

Tack för att du finns, mamma!

Jag älskar dig.

Squirrels

Detta landet fullkomligt kryllar av ekorrar. De är överallt och de räds inte människor. Efter Hurricane Earl hade dragit in över Halifax och skolan hörde Pernilla och jag ett skumt kväde från något djur i ett träd. Vi var helt övertygade om att det var en döende fågel som hade kommit i kläm mellan några träd som väl omkull. Nu har vi lyckats lokalisera ljudet och det kommer alltså från ekorrarna.

Den här ekorren stötte jag på i Point Pleasant Park!

Foton

Foton tagna i Halifax city:

Foton

Foton Public Gardens som ligger i Halifax city, alltså inte Point Pleasant Park som vi besökte i lördags... krångligt?

Träd som liknar, ja vad då? Använd fantasin ;)

Förkyld

Arrgh, har blivit förkyld. Ont i halsen och snorig. Sov till 10.30 i dag, men det tycks inte ha hjälpt direkt. Har inga föreläsningar i dag,så jag stannar hemma och kurerar mig, vill inte att det ska bli värre än vad det redan är. Har en hel del mysig kurslitteratur att läsa också, så det blir nog bra. På utflykten i lördags var det som sagt strålande solsken, men ingen sommarvärme direkt. Pernilla och jag bylsade på med jacka och schal. Hawaii-flickorna kom i linne, och ändå blir man sjuk. Jäkla vekling man är alltså. Tror det är dags att börja träna lite, det kanske stärker immunförsvaret. Skolan har ett gym som är gratis för oss på skolan. Invigde det i måndags faktiskt! Här kommer en rolig bild på hur olika vi klädde oss i lördags:

Tisdagsbio + Lördagsutflykt

Är just hemkommen från biografen i centrum. Hade sällskap av ett gäng trevliga brudar: Rebecka från Danmark, Emily från Luisiana och Pernilla såklart. Ni måste ju tro att vi är siameser vid det här laget. Vi såg The town med och regisserad av Ben Affleck. Mycket bra. På tisdagar har biografen specialpriser, $ 6 (ca 40 spänn!). Supernice! Jag tycker vi ska göra tisdagsbio till en vana.

Alla fina bilder från i lördags hamnade liksom lite i skymundan av hela plånbokshistorien. Så här kommer en liten uppdatering. Alla som ville hänga med på lördagsutflykten anslöt vid busshållplatsen utanför skolan kl. 9.00. Därifrån tog vi bussen in till stan. Sedan promenerade vi till Farmers Market, en marknad med en massa närproducerade råvaror, hantverk, blommor, mm. Någonstans under promenaden lyckades jag alltså tappa min lilla plånbok... På marknaden var det så tjockt med folk att man knappt kunde ta sig fram. Köerna slingrade sig fram i snigelfart = panik! Efter marknaden begav vi oss till en jättestor park som ligger lite utanför statskärnan. I Point Pleasant Park strosade vi runt i det härliga solskenet efter att vi hade haft picknick (blev förresten solbränd i ansiktet!!). Efter det promenerade vi in till stan igen, varpå vi besökte både Starbucks och en cool glassbar. När jag väl hade kommit hem, ca 19-tiden, och loggade på Facebook blev dagen fulländad, men det vet ni ju redan :)

Hela truppen på väg till Farmers Market

Härligt gäng utanför Farmers Market

Farmers Market

Jag kan hoppa högt även utan plånbok...

Djurfascination

Här kommer bilder från Public Gardens i Halifax city. Pernilla och jag var där förra veckan en sväng. Lägger upp fler bilder senare- tog även kort på annat än djur...

Demonstration i Sthlm

Under en timme på måndagskvällen samlades mer än 5 000 människor för att demonstrera mot rasism och främlingsfientlighet. Mäktigt! Det hela kom sig av att en 17-årig flicka startade en grupp på Facebook. På Sergels torg ropade flickan i megafonen: ”Jag är bara 17 år. Kolla vad jag har gjort. Tänk vad vi kan göra tillsammans!”. Utan SD's inträde i riksdagen hade det här aldrig skett, fast jag hade ju så klart hellre sett att de inte kom in i riksdagen från första början. 

Ps. Facebook är ganska bra after all :)

källa: http://www.dn.se/sthlm/sergels-torg-fyllt-av-demonstranter-mot-sd-1.1174212

Huvudbry

Detta är vad jag pysslar med i dag. Plugg, plugg, plugg. Måste lämna in två texter i morgon. Prestationsångest! Har inte varit utanför dörren knappt, men nu är det definitivt dags för lunch. Har knaprat nöt- och fruktmix för att få studiemotivation. Har faktiskt hittat ett mycket intressant undersökningsområde i Public Policy-kursen. Vi ska göra en liten uppsats under terminens gång, och första utkastet skall lämnas in i morgon. Jag tror jag skall undersöka ett handelsavtal (CETA) mellan Canada och Europeiska Unionen. Får dock se om det slutar så efter att jag fått feedback från min professor. Den andra uppsatsen som skall in i morgon är ett personligt narrativ i engelska skrivkursen.

Valresultatet

Valresultatet är ännu inte helt klart, klart är dock att Sverigedemokraterna har kommit in i Riksdagen. Vissa menar att det är första gången ett riktigt främlingsfientligt parti tar plats i riksdagen. Peter Wolodarski, ledarskribent på DN uttrycker sig såhär: "det är obehagligt att ett parti som har sina rötter i svensk nynazism har kommit in i Sveriges riksdag, det här är ett rasistiskt parti". Jag kan inte annat än instämma. Jag hoppas innerligt att partiet inte får något inflytande över regeringspolitiken. De vore olyckligt om SD får chansen att utnyttja den vågmästarroll som de nu besitter i och med att Alliansen inte får egen majoritet i parlamentet. Att vi kommer få en minoritetsregering är inget ovanligt i svensk politik, men innan vi vet vilket parti Alliansen kommer att samarbeta med har vi ett oklart parlamentariskt läge.

Att ett högerextremt parti som SD har tagit sig in i riksdagen kan tolkas som en fortsättning eller del av de högervindar som har dragit in över Europa under ett antal år. Dessa högervindar har bland annat synts i fransk och dansk politik, men även i debatten om förbud mot slöja och burka runt om i europeiska länder. Om man nu skall försöka se den rådande situationen i Sverige från den ljusa sidan skulle jag vilja påstå att detta öppnar upp för en verklig debatt om främlingsfientlighet i Sverige. Var står vi i denna fråga egentligen? Detta kanske kan väcka människors medvetenhet om människovärdet, mänskliga rättigheter och tolerans. Förhoppningsvis sluter fler människor upp bakom idéen om jämlikhet när de ser vart den svenska solidariteten är på väg. Nu är det hög tid att kampen mot främlingsfientlighet börjar på allvar!

Valet 2010

Har inte riktigt hunnit med att diskutera valet hemma i Sverige som äger rum i dag, den 19 september. Jag hoppas för guds skull att alla som är röstberättigade har lagt sin röst vid det här laget. Vi kan ju för tusan inte låta främlingsfientliga partier som Sverigedemokraterna ta sig in i Riksdagen! Var det någon som kryssade min lilla mamma på centerpartiets personvalslista?? Själv har jag brevröstat från Kanada, hoppas innerligt att min röst kom fram i tid. Beställde brevröstningsmaterial från svenska ambassaden i Ottawa på tok för sent. Alla nya intryck här tycks ha gjort mig lite knasig i bollen. Här är i alla fall en bild på kuvertet från svenska ambassaden. För er som är sugna på att skicka ett litet kort till mig, notera adressen på kuvertet. Glöm inte att lägga till Canada längst ner. Klicka på bilden för att göra den större.

Tack!

Jag är så tacksam för att Kevin plockade upp min plånbok i går. Herregud vilket minne för livet detta blir. Jag har fått en liten uppenbarelse, det finns hopp om livet, det finns fina och hjälpsamma människor. Det finns positiv energi! Tack Facebook, tack Pernilla för ditt välbehövliga stöd och tack Kevin Darwent!!!

Elsa

Elsa, min fina, fina lilla kattunge har lämnat oss för att hålla pappa sällskap. I lördags fick jag veta att världens finaste Elsa somnade in. Det gör så ont i kroppen. Att mista Elsa river upp så himla mycket känslor. Det känns som att förlora pappa på nytt. Känns som om jag inte kan lita på någon eller något. Känns som om jag skall jobba i motvind för resten av mitt liv. Jag var ute och gick efter att jag fick beskedet. Jag gick upp på en kulle och skrek och grät, i mitt regnställ. Det regnade och blåste storm. Jag la mig ner på en grästuva och tittade på naturen. Allt var så vackert, det är som om naturen är för vacker för att vara sann. Jag förstår inte hur saker och ting går ihop. Hur kan naturen vara så fin när det finns så mycket hemskt i livet? Även om det känns som om pappa är hos mig blir jag bedrövad eftersom jag inte kommer kunna ta på honom, höra honom och se på honom igen. Aldrig någonsin mer. Det är så stort och hemskt så det går inte att förstå.

I dag förlorade jag även min plånbok. I den hade jag kreditkortet, $ 60, studentkortet som man behöver i skolan, samt mitt kanadensiska ID-kort. Snacka motvind. Jag orkade inte ens bry mig. För ca sex månader sedan hade jag varit totalt bedrövad, men i dag fanns det ingen ork. När jag kom hem och loggade in på Facebook hade jag fått ett meddelande från en kille som hade hittat min plånbok. Slutsats: det finns hopp! Förresten, allt fanns kvar i plånboken och Kevin, som han heter, fick en påse Ahlgren's bilar som tack... efter att jag dragit min livshistoria för honom.

Efter detta sinnessjuka dygn hängde jag med ut på en klubb i Halifax city i kväll. Fasiken vad skönt det var att dansa ur sig en del av all uppdämd energi, ilska och förtvivlan.