Grande Finale

Eller, nja, här är det allt annat än en storslagen final. Vem kom först och åkte sist i birchen? Jo, jag. Alla som stannar på campus över jul måste flytta in i birch fem men eftersom jag bara stannar en natt har jag fått tillåtelse att bo kvar i mitt rum. Skönt att inte behöva flytta över alla prylar.

I dag har jag uträttat mina sista ärenden, tillsammans med min fantastiska RA och vän Todd MacDonald. Vilket litet charmtroll! Sedan blev det avsked med tillhörande tårar när Julia och de andra spanjorerna lämnade. Efter det drog Pernilla, hennes pappa, Thomas och jag ner på stan för att turista en sista gång, men mest för att äta lunch... Det har blivit riktigt kallt här nu, snö har vi också. Bävar inför mötet med den svenska kylan. Hur många lager behöver man för att inte frysa till is?

Kollade mina betyg i dag också, de som har kommit upp hittils är
Public Policy: A+
Writing Theory and Practice: A
Very nice, thank you very much!

Har också fotat alla fina julhälsningar/hej då-brev jag har fått de senaste dagarna. Donna, Bobae, Ji Young, Todd och Lisa är för underbara. Dessa ska in i det fotoalbum som ska skapas över jullovet.

Good Bye Party

I dag satte vi punkt för denna termins skolarbete. Sista tentan är nämligen avklarad. Detta firade vi med ett litet party i kväll. Vi firade även att Lisa från Österrike och Bobae från Korea fyllde år! Sist men inte minst möttes alla utbytesstudenter en sista gång för att umgås och dansa. I morgon börjar folk styra kosan hemåt. Själv ska jag försöka underhålla mig fram tills på söndag. Men det är nog lätt ordnat!

Bjuder på en galen bild från kvällen festligheter. Pernilla och jag dansar med burkar på huvudet... så kan det gå!

Tenta #2

Andra tentan avklarad, only one more to go! Tiden går nog ganska fort trots allt :) Tentan i skrivkursen är förmodligen den mest krävande av alla, så det känns extra skönt att den är avklarad. Det var också den skummaste tentan jag skrivit, jag satt nämligen och grät när jag skrev den sista uppsatsen. Tentan var uppdelad i fem delar varav de två sista bestod av uppsatsskrivning. Den sista uppsatsen skulle vara informell och handla om platsen där man vuxit upp. Ett bra ämne för mig med tanke på att jag har tänkt mycket på just huset hemma i Sverige den senaste tiden. Huset är väldigt starkt förknippat med familjen, pappa och barndomen. Att vi ska sälja huset inom en treårsperiod känns allt annat än roligt.

När jag satt och skrev om huset kunde jag inte undgå att skriva om hur laddat huset är med minnen. Sedan pappa gick bort har alla känslor till det huset förstärkts extra mycket. Där har han levt och andats tillsammans med oss i nästan trettio år. Jag blir så ledsen när jag tänker på att huset snart är historia, det är som att förlora ännu en familjemedlem. Så där satt jag i går och skrev min uppsats med tårar i ögonen. Man skulle kunna säga att jag skrev så frenetiskt att tårarna rann, haha! Mot slutet av skrivtiden var det bara en kille och jag kvar. Han satt och skrev och jag satt och torkade tårarna. Som tur var hade jag av någon anledning lagt ner en näsduk i fickan.

Drama

Snart är det dags att skriva min andra tenta. Synd att det är svårt att koncentrera sig. Jag går liksom runt som på extacy hela tiden. I och för sig vet jag inte hur det känns att gå på extacy, men jag kan tänka mig att man blir lite spattig och rastlös. Ni vet när man var liten och väntade på att det skulle bli julafton- den spänningen upplever jag nu fast gånger tio. Och då är det inte tomten jag längtar efter utan min familj!

Vad kan jag hitta på för att få tiden att gå fortare? Prata om vädret kanske, det är väl typiskt svenskt också? Temperaturen har skiftat ganska duktigt den senaste veckan. Ena dagen har vi regn och blåst, andra dagen solsken och 9 grader varmt. För någon dag sedan snöade det, tyvärr utan att ligga kvar på marken. I dag har vi regn.

Drama har vi också haft här på campus. Birch fem (huset där flest internationella studenter bor) har en maktgalen Residence Assistant (en student som bor i huset samt ser till att alla regler efterlevs). I min birch har kylskåpet tillslut stängts av. Housing office hörde rykten om att folk i birchen ville lägga diverse prylar i maten som tjuven stjäl, och stängde då ner kylen för att undvika att någon (tjuven) blir sjuk. Men i och med detta drabbas de oskyldiga i stället för den enskilda person som stjäl mat. Det finns så mycket konstiga regler här så jag har slutat att förvånas. Under tentaveckorna som råder nu är det till exempel, från högre ort, beslutat att vi ska ha 22 timmars tystnad i alla hus! 22 timmar, är det normalt? Argumentet är att studenterna inte skall behöva gå till biblioteket för att kunna plugga. För min del gör det ingen skillnad, folket måste ändå tvätta sina kläder. Jag kan i alla fall inte plugga eftersom mina tankar ackompanjeras av ljudet av en äcklig tvättmaskin och en djävulsk torktumlare!

Selma

Herre gud, hur mycket kan man längta hem egentligen?? Snart kommer jag i alla fall, så gör er beredda, du med Selma. Nu är det slutlekt för jag vill goooosa!!

Nötknäpparen

Nu har vintern anlänt! Det är så skönt när det biter lite i kinderna, för en sekund känns det lite som hemma. (Gissa om jag har hemlängtan??) Dammen som ligger utanför våra hus vilar just nu under ett vitt frosttäcke. Mysigt. Gårkvällen bjöd på en tur ner på stan. Vi kollade in julgranen som hade rests tidigare i veckan, och vilken syn det var. Hej kom och hjälp mig-varning! Ljusslingor i alla tänkbara färger prydde den stackars granen. Men som Mickai sa: de försökte i alla fall.

I dag har jag plugg och balett på agendan. Nej, det är tack och lov inte jag som dansar, vi ska gå och se nötknäpparen som sätts upp i stan. *Barndomsminnen från när mamma tog med mig och syrran för att se den på Operan i Stockholm.*

OBS! Komiskt att mamma tagit med Erik + kusinerna för att se just nötknäpparen på Operan i kväll!!!

Final exams

Äntligen är första tentan avklarad. Ganska smärtfritt dessutom. Min lärare berättade att jag hittills har ett A i betyg, så om jag får bra resultat på tentan i går är betyget säkrat. Hoppas på det, vore skönt att få ett bra betyg i just den kursen eftersom det är den enda jag har läst inom statsvetenskap. Om jag lyckas få ett A i Public Policy är jag mer än nöjd. Det är trots allt en liten självförtroende-boost att kunna få högsta betyg i ett annat land, och därmed också på ett annat språk.

De andra kurserna jag läser, cultural studies och writing, valde jag mer för nöjes skull. Eller nöje och nöje, massa oväntat arbete följde med som biverkning i och för sig. Hur som, de kurserna har faktiskt också gett väldigt mycket. Framförallt kommer jag ha nytta av skrivkursen framöver. Jag har fått ett helt nytt perspektiv på skrivandeprocessen men också lite nya kunskaper i tekniken. Det var i och för sig bara en introduktionskurs jag läste så man kan ju tänka sig att det det mesta fortfarande återstår att lära. Hur som är jag väldigt nöjd med den kursen även om den var krävande.

Cultural studies har också varit en kurs som har vidgat mitt perspektiv vad gäller hur kultur skapas och på vilka sätt olika skikt i samhällshierarkin drar sitt strå till stacken. Läraren i den kursen är en historia i sig, men kursboken är absolut en bok som jag vill behålla.

Allt som allt är jag nöjd över skolgången på Mount Saint Vincent University.  Det finns så klart en mängd saker jag inte kommer sakna när jag kommer hem, men är det någonting jag har lärt mig under det senaste året är det att ingenting är perfekt. Sann klyscha! Vad jag är mest glad att slippa är nog skolbänkar som man måste knöla sig in i, griffeltavlor och 70-tals biblioteket.

Biostatistik??

Ha, jag är visst inte ensam om att sitta med ångest mitt i en tentaperiod. Pratade med mamma i dag som precis har avslutat sin tenta i boistatistik och vetenskapsteori på doktorandnivå! Det ni! Jag ska nog inte klaga trots allt, mina tentor är inte riktigt i samma klass som hennes. Vi har dessutom bara tre timmar på oss, inte 9-16. Heja mamma, du är bäst! /Stolt dotter

Ps. Motivationen har anlänt. Började till slut läsa min litteratur som visade sig vara intressant. Nu är det bara att tuta och köra...

Secret Santa

I går hade vi i birchen ett secret santa-event. Alla som ville vara med fick för ett par veckor sedan dra ett namn ur en hatt och sedan införskaffa en julklapp till personen på lappen för 75 kr. Danska Rebecka fick en humoristisk bok kanadensare. Fyndigt. Jag fick ett par söta örhängen. Julfesten avslutades med filmkväll och Love Actually, åh vilken bra film!

 Mina fina örhängen och en crazy Emily, inget konstigt alls...

Söta Cassie fick ett par handskar och svenskt godis av mig 

-i en sjungande låda.

Adventsfika

I går bjöd Pernilla och jag på adventsfikat som vi har vurmat för i snart en månad. Glögg + lussebullar försåg Johan & Johanna oss med när de kom på besök tidigare. Svenska pepparkakor finns att köpa på en matbutik här i närheten! Vi smög in lite Marabou-choklad också, tänkte att det inte kunde skada. Sen var det bara att tuta och köra. Johannas julskiva gjorde såklart sitt också. Fikat uppskattades av alla förutom enstaka kräsna typer som inte var förtjusta i vin över huvudtaget :P

Efter vår lilla sammankomst var det dags att röra sig mot skolans kafeteria där det hölls julbuffé. Resten av kvällen gick åt till att jäsa efter det stora matintaget...

Ugly Sweater Party

Flickorna i min birch anordnade Birche's Ugly Christmas Sweater Party i kväll. Mysigt med lite julstämning :). Festen gick alltså ut på att skaffa sig den fulaste jultröjan för att ha chans på de finfina priserna som skulle delas ut. Själv hann jag inte införskaffa något nytt, eller något gammalt för den delen. Pernilla och jag försökte övertyga alla om att våra tröjor skulle klassas som gräsliga i Sverige. Tack vare det (?) fick vi ett tröstpris i form av en affisch med Justin Biber. Affischen pryder just nu en vägg i loungen. Förutom kakor och andra godsaker fick vi julpyssla. Det dekorerades pepparkaksgubbar på alla tänkbara sätt, här är några smakprov:

Häguide?

Sista skoldagen avklarad! Känns som om man är tio kilo lättare. Vilken befriande känsla. Visserligen har vi slutproven kvar, men vad gör väl det. Åh, vad rastlös jag känner mig... Måste hitta på något i morgon!

Så här ser mina foton ut där de hänger på en den traditionsenligt kala galleriväggen. De har stavat mitt namn fel, ni kan tänka er hur roligt det uttalas på engelska. Orkan stavas dessutom hurricane. Jaja, livet är inte heller perfekt.

Här är en annan persons foton,
som för övrigt hänger till höger om mina, lagom roligt, haha. 

Vackra är de i alla fall!

Art Gallery

Tjaba! Var tillbaka till skolan i dag, kändes roligt tack vare uppehållet. Har behov av lite ny inspiration inför slutspurten. Denna vecka är sista veckan om jag inte misstar mig. Veckan efter det har jag min ett final exam i Public Policy, veckan efter det har jag final exams i Writing och Cultural Studies. Det börjar dra ihop sig med andra ord.

På lektionen i Cultural Studies i dag besökte vi skolans konstgalleri. Vad hittade jag där? Jag hade helt glömt bort att de just nu visar en utställning med konstverk från skolans studenter och anställda. Jag var dit innan vi åkte till NY och lämnade in två av mina fotografier :D. Det var alltså fritt för alla som antingen är studenter eller anställda att bidra med max tre konstverk. Det var lite roligt att komma in och få syn på sina egna fotografier, speciellt eftersom jag hade glömt bort det. Går dit i morgon och fotar för att föreviga detta stora ögonblick... haha! Få inte upp era förhoppningar för mycket nu bara, mina foton är de minsta på hela utställningen. Inte har de någon ram heller. Var för snål för att festa till det storleks- och utsmyckningsmässigt. Dessutom fanns ingen tid. Alla andra foton är typ fyra gånger så stora och vackra. Men jag är stolt i alla fall, det hade pappa också varit.

Zzzz

Gick och la mig kl. 19.00 i går och vaknade kl. 08.00. Tretton timmars sömn (!) var inte helt fel. I dag ska Pernilla och jag planera vårt svenska adventsfika som vi ska bjuda utbytesstudenterna på nästa söndag. Plugga ska jag också göra. Måste redigera alla uppsatser i skrivkursen eftersom skrivportföljen skall lämnas in på torsdag. Bråttom bråttom.

1:a Advent

Då har första advent passerat och jag har landat i Halifax. Känns tungt att vara tillbaka när det bara är tre veckor kvar till hemresan. Tillbaka till verkligheten. Tillbaka till att vara pappa-lös. Är helt utmattad efter våra tio härliga dagar i The Big Apple. Nu sova i minst tolv timmar, om alla bara kunde sluta använda den jä*la tvättmaskinen.

Black Friday

Näst sista dagen i NY. Lite vemodigt att avsluta denna fantastiska resa och styra kosan mot plugget i Halifax. Blir mycket att ta igen när vi kommer tillbaka. Hur som, nu är nu och vi har ännu en dag att njuta av. Från att ha haft ljummet höst väder á la t-shirt tidigare under veckan fick vi nöja oss med duggregn och kyla i dag. Brrr!

Dagen började med shopping eftersom det trots allt är black friday i dag. Dagen efter thanksgiving är typ årets största readag. Det är dock inte så märkvärdigt som det låter, lite rea här och var upp till 50 %. Efter shoppingen tog vi t-banan till Harlem. Intressant, men inte inte tillräckligt för att man ska vilja stanna allt för länge, hmm. Sedan forslade vi oss vidare till Guggenheim för att kolla in byggnaden. Dräefter promenerade vi till The Metropolitan Museum of Art. Där får man betala valfri entré, lite coolt. Pernilla och jag betalade rekommenderat studentpris: $10. Bra att de gör konst tillgängligt för alla tycker jag. Sedan tänkte vi ta en fika på Fika- ett svenskt café. Tyvärr var det stängt vilket i och för sig inte gjorde så mycket, caféet såg inte så inbjudande ut som vi hade önskat.

Efter sittpausen fortsatte vi neråt mot Midtown och Meatpacking District. Området är känt för sitt uteliv och restaurangutbud. Vi gjorde dock något helt annat: tog en sväng längs High Line, en gammal tågräls som är omgjord till ett promenadområde. Det roliga är att det hela är upphöjt över marken. Dessutom är allt gjort i snygg design. Exempelvis finns stilrena solstolar i ett mörkt träslag utspridda längs promenaden. Kan tänka mig att folk ligger och myser där när solen tittar fram. Till sist tog vi oss in till smeten igen för att göra ett sista stopp i en butik. Nu är det dags att slumra och samla krafter inför slutspurten i morgon. God natt!

Thanksgiving

Ännu en fantastiskt upplevelserik dag avslutad. Vi hade aldrig fått uppleva denna dag och träffa härliga människor om det inte vore för otroliga Suzy Becker. Eftersom det är Thanksgiving i dag höll varuhuset Macy's en parad mitt i Manhattan-smeten. Tack vare Suzys kontakter fick vi möjligheten att sitta på front row: VIP rummet på McDonalds vid Times Square. Frukost inkluderat. Avspärrningarna av alla gator i stan började ca två timmar före starten så det var ingen enkel match att ta sig dit. Pernilla och jag hann inte innan de spärrade av så vi var tvugna att smita förbi alla poliser, för att sedan spatsera paradgatan fram med folkmassorna utanför sidoräckena. Man skulle kunna säga att vi fick inleda paraden?! Väl utanför Donken fick vi inte komma ut från paradgatan. Det löste det sig när Suzy kom ut och hämtade oss.

Efter att ha förundrats över alla seriefigurer i form av ballonger styrde Pernilla och jag kosan mot Rockefeller Center för att ta oss upp på Top of the Rock- utsiktpunkten i Rockefeller Center. Wow! Därefter begav vi oss mot tågstationen för att ta oss ut till Madison och thanksgiving-middag. Tillsammans med fem miljoner andra resenärer tänkte vi köpa tågbiljetter men eftersom kön var olidligt lång skippade vi det och hoppade på tåget i stället. Det visade sig fungera. Thanksgiving middagen var någon jag sent kommer glömma. Maten var underbar, men mest underbart var familjen och människorna på middagen. Saknar våra familjemiddagar hemma i Sverige.

Eftersom det är thanksgiving i dag vill jag passa på att berätta för mamma och pappa hur tacksam jag är över att ni är mina föräldrar. Jag älskar er! Tack Johanna,  Erik och Robert för att ni finns. Tack älskade Johan för att du gör mig så lycklig. Kärlek till alla!

Brooklyn Hights

I går brände vi av ytterligare en heldag i New York City. På förmiddagen tog vi tåget till Williamsburg för att följa upp ett tips vi fått. Det visade sig inte finnas något vidare spännande att se på, därför bestämde vi oss för att följa upp ett annat tips vi fick längs vägen: Coney Island. Efter 50 minuters tågresa anlände vi till det sydligaste området i New York. Ett ställe som många Manhattanbor tydligen brukar vallfärda till under somrarna. Det var ett sött område men lite spöklikt med den igenbommade nöjesfältet som låg precis bredvid havet. Efter den lilla turen fortsatte vi till Brooklyn Heights för att njuta av vyn över till Manhattan. Vi strövade längs fina hus och drömde oss bort. Skulle vara roligt att haffa en lägenhet vid Brooklyn Heights- drömma kan man ju alltid. Därefter gjorde vi ett stop vid FN-byggnaden. Impressive. Kvällen avslutade vi med att bli bjudna på världens lyxmiddag på Manhattan. En vän till Suzy bjöd oss på en affärsmiddag på ett steak-house. Det var en upplevelse!

Återkommer med bilder senare...

Madison

I går blev det reunion utanför Madison. När Pernilla och jag klev av tåget i Madison möttes vi upp av Johanna och Robert som fick låna Suzys bil. Kelly var den första utbytesstudenten vi tog emot hemma hos oss 1997. Suzy är Johannas värdmamma från hennes utbytesår i New Jersey för tio år sedan. Helt otroligt att få träffa Kelly igen. I dag har hon fem barn men ser precis likadan ut som när jag träffade henne sist. Bilfärden från Madison till Kelly tog ca 2 timmar (på grund av felaktig karta...?). Hos Kelly åt vi massa god mat, lekte med hennes underbara barn och pratade med Kelly, hennes man Will och hennes mamma och pappa som kom för att träffa oss. Alla hälsar gott till dig mamma!

Innan besöket tog vi förresten en sväng förbi Johannas gamla high school. Efter sanslösa säkerhetskontroller fick vi till slut promenera igenom byggnaden. Jag minns inte så mycket från när jag var där sist, men att komma dit igen väckte många minnen till liv- kul! Efter det besöket hos Kelly åkte vi hem till Suzy och drack ett glas vin innan vi fick jäkta iväg för att hinna med tåget tillbaka till city. Suzy är typ världens trevligaste kvinna, ojoj.

Den roligaste anekdoten har jag sparat till sist: efter att vi blivit upphämtade av J&R satte vi oss i bilen. Johanna berättade att Suzy fått en bot förra veckan på grund av att hon inte hade hunnit registrera om bilen som hon fått av sin mamma. Två minuter efter det hade vi en polisbil med blinkande blåljus bakom oss! Hahaha! Vi körde åt sidan, han kom upp till Johanna som nervöst blickade upp från förarsätet. Eeeh. Efter en liten utläggning och ursäktande blev vi frisläppta. Jag satt helt exalterad i baksätet och fotade allt!

The Rockettes

I morse gjorde vi en favorit i repris: frukost på Gitane. Vi beställde åtminstone inte in samma sak denna gång. Pernilla åt en smarrig yoghurt med färsk frukt, jag åt en foccacia med tomat bruchetta. Mums! Johanna och Robert testade de goda avokadosmörgåsarna vi åt i söndags. Gott kaffe drack vi också. Den trevliga frukosten avslutades dock efter att vi fått skäll av servitrisen för att vi lämnat för lite dricks... eeeh!? Servitrisen spillde ju apelsinjuice på J&R!

Efter frukosten skildes vi åt, J&R skulle göra lite turistande innan de lämnade NY för Madison. Pernilla och jag styrde kosan uppåt, mot Museum of sex. På vägen blev det ett eller två stopp för shopping :S. En butik som vi passerade, Abercrombie & Fitch, har lättklädda (herr)modeller som butiksbiträden! De hade dyra kläder, men titta kan man ju alltid göra... På sexmuseét hittade jag en bok med samlade pornografibilder från en svensk tidning, som jag inte minns namnet på. Efter museét åt vi god lunch på en thairestaurang. Just det, vi passerade även Flatliron Building som är känt för sin triangulära form och för att den är världens första skyskrapa som byggdes i stål (eller nåt). Eller var det Flattorian den heter, Peter?? :)


Sedan var vi tvugna att skynda till Radio City Music Hall för att se Christmas Spectacular med the Rockettes. Måste säga att det var spektakulärt! Vilka fantastiska tjejer. Lite cheesy var det så klart, men det får man ta. Till sist besökte vi M&M store igen, förra gången var den översvämmad av turister. Sitter och mumsar på dem nu.

I morgon åker vi till Madison pch hälsar på Kelly Pastor, vår första utbytesstudent från USA som bodde hos oss mer än tio år sedan. Spännande!

Poliserna i NYC känns som turist-rekvisita. De poserar mer än gärna framför kameran!

SöndagsNY

Tjohoo, blev inget inlägg i går, var så himla trött. I går morse besökte vi i alla fall Central Park. Pernilla sprang en rundtur medan jag pluggade i solskenet. Precis intill parken ligger huset där John Lennon bodde, och blev skjuten. Därav har man lagt en memorial plats i Central Park till hans ära. Någon som har hört talas om Strawberry Fields? Fint var det i Central Park. Vilken otroligt stor park. Där samlas nog många New York-bor på helgerna för att få vandra i grönområden, det är ont om sådana annars. Lunchen åt vi på en trevlig restaurang i närheten av parken. Vi avnjöt en jättegod sallad med rödbetor och chevré, mums. Sedan skulle vi promemera till Johannas och Roberts hotell. Det visade sig ligga två block därifrån :). Efter att vi samlat ihop oss började vi ströva neråt Times Square. Vårt mål var Ground Zero, men det går ju så långsamt när det finns mycket att titta på/fota, plus att man måste brotta sig fram bland folkmassor. Eftersom det skulle ta längre tid än beräknat skulle vi hoppa på en t-bana till Ground Zero i stället, men det var lättare sagt än gjort. Pennstation är typ jordens största tågstation, med världens krångligaste biljettautomater. Väl framme vid Ground Zero kikade vi lite på bygget som tar vid. Man blir helt överväldigad av hur stort området är. Man blir också tagen av allvaret från 9/11. Usch! Efter det muntrade vi upp oss med shopping på Century 21. Sedan drog vi oss mot East Village som vi hade fått tips om skulle vara ett ba område för mat och dryck. Tipset visade sig stämma. Pernilla och jag hade en ekologisk dag i går, bara vegetariskt och ekologiskt. Efter maten avslutade vi kvällen med en drink. Nu ska vi möta upp J&R över en frukost. Tjing!